Utbränd?

Jag måste erkänna att jag alltid varit lite skeptisk till fenomenet utbrändhet, men nu ser jag på min egen situation och hur jag mår och börjar faktiskt undra om inte jag också är drabbad.

Dessa återkommande infektioner. Tröttheten som inte går att vila bort. Att jag vaknar mitt i natten och ligger vaken. Att jag inte kan tänka klart. Att jag intervjuar människor och antecknar men sen inte minns ett ord av vad de sa. Trögheten, svajigheten, som får mig att snubbla och välta ut saker. Hur jag till och med får tvinga mig till att springa, något jag älskade förut. Hur varje steg känns som att springa i en ond dröm.

Hur jag bara orkar leka en liten stund med R, sen måste vila.

Jag blir rädd. Hoppas att semestern löser det här. Annars kommer det att braka åt helvete. Gjorde jag ett misstag att gå ned i tid? Eller är det lösningen? Blir jag nu sjukskriven får jag bara 80 procent av sjuklönen…