Lust

Jag har börjat få lust att skriva igen. Utanför jobbet. Tankarna snurrar i huvudet. Om jag skriver en timme om dagen?

Lite mejlande med killen. Vi ska hitta en ny tid nästa vecka. Tror väl inte precis att någon som håller på att skiljas är direkt redo för en seriös relation, så jag försöker att inte förvänta mig för mycket. Kan ju alltid se det som en spännande bekantskap.

Om det känns någorlunda bra bjuder jag med honom på festen. Om han nu kan komma loss, med två små barn.

I dag ska vi till R:s farmor. jag ska få en kasse med kläder. Och jag kände att det var på tiden att bryta isen och komma dit med R. I morgon är det kalas hos B.

Annars försöker jag undvika A så mycket som möjligt. Jag vet inte hur många gånger hon hört av sig nu och jag sagt nej, tröttnar hon aldrig? Hör hon av sig igen föreslår jag att vi kommer till dem. Där vi aldrig varit.

Nu ropar R!

Vegtarianism=trygghetsnarkomani

Ja, det tycker i alla fall David Eberhard som skrivit boken I trygghetsnarkomanernas land. Boken har många poänger, men resonemanget att vegetarianism skulle vara ett resultat av disneyfiering och trygghetsknarkande köper jag inte. Inte känns det särskilt underbyggt när han påstår att vegetarianismen bland ungdomar ökar explosionsartat. Vilka studier stödjer han sig på? Djurens Rätt som har koll på undersökningar om vegetarianism har ingen siffra efter 2001. Då visade en undersökning att 13 procent av unga i åldern 15-24 betraktade sig som vegetarianer. En annan undersökning gav siffran 7 procent för semivegetarianer, dvs människor som också äter fisk, åldrarna 16-25. Efter det finns inga undersökningar.

Han skriver: En otrygg människa som behöver kämpa för sin existens och verkligen skulle må bra av att känna sig säker skulle aldrig fundera över huruvida man ska äta kött eller inte. Den funderingen kommer av att man känner sig överbeskyddad och saknar ekologiskt sammanhang.

Hmm, är det inte snarare de som utan ifrågasättande äter kött flera gånger i veckan, som saknar ekologiskt sammanhang? För inte jagar de flesta, inklusive David, sin biff i skogen? Hur många gånger har jag inte hört: Ja, egentligen skulle man inte äta kött, men jag orkar inte tänka på allt jag inte skulle. Köttbullar och biff i plastförpackning förknippar de flesta inte ens med levande djur.

Hur kan att bry sig om andra varelser vara att sakna ett ekologiskt sammanhang?